Dags att summera lite tankar kring den gångna draften nu när man har fått sova några nätter på saken. Jag är överförtjust.  Tycker att det är fantastiskt roligt att se hur Ozzie och Co förvandlat en offensiv som kändes väldigt tandlös till något som har potentialen att vara en riktigt "bully" under många år framöver.

Genom att få in Perriman, Maxx Williams och Javorius "Buck" Allen så har man möjligen säkrat upp #1 på tre skill positioner för 4 år framöver. Visst, det är inte säkert att alla tre slår som det är tänkt, men det är inte heller omöjligt att vi om tre år sitter och oroar oss för hur vi ska kunna behålla denna playmaker-trio. Känslan är dessutom att de tre är väldigt kompatibla och kompletterande gentemot varandra. En viktig sak att komma ihåg är dock att samtliga tre kommer behöva utvecklas och jag ser inte någon av dem som en "färdig" spelare som kan gå in och dominera direkt, närmast är väl Maxx Williams men han spelar på en position som är rätt svår att bara kliva in och dominera på.

Perriman är ett home run hot i djupet i första hand, men kan också vara dödlig på screens och slants när han kan utnyttja sin snabbhet och storlek. Snabbheten, fysiken och tuffheten gör att motståndarna måste ha en plan för hur han ska hanteras och man kommer inte kunna flytta upp och täta till i boxen utan att riskera en home run och då kommer det finnas ytor i mitten. Han har enligt mig ett jättetak om man ger honom tid. Med Steve Smith, Marlon Brown och Kamar Aiken i laget kan han skynda relativt långsamt. 

Med en så snabb och farlig receiver passar en lagom snabb, bollsäker och atletisk tight end som har styrkan i pass spelet in perfekt. Han får en massa luckor på medeldistans och i pass spelet är Maxx Williams som allra bäst i ytan 10-15 yards från line of scrimmage, den ytan som Perriman hjälper till att öppna upp. 82% av bollarna Williams fångade på college var first downs eller touchdowns, precis en sådan spelare som Joe Flacco tycker om att förlita sig på. Breshad Perriman är även han en spelare som har en tendens att höja sig när det behövs som mest och han har också många catches på tredje och fjärde down.  Bägge hjälper till att göra Ravens red zone offensiv bättre.

Duons egenskaper och styrkor påminner en del om de styrkor och egenskaper Torrey Smith och Dennis Pitta har vilket kompletterat och hjälpt varandra genom åren. Jag tycker att Breshad och Maxx har potentialen att vara bättre och mer dominanta både som tandem men också individuellt. Dels tack vare att Breshad är en mer fysisk spelare och dels då Maxx är mer atletisk och dessutom är han 5 år yngre än vad Pitta var när han kom in i ligan.

"Buck" Allen är en mångsidig running back som om han får utvecklas i lugn och ro kan bli en tre downs RB som kan producera på en hög nivå. Jag tror inte vi kommer få se några 1200-1300 yards efter marken säsonger av Allen, men han kan mycket möjligt komma upp i 1500 sammanlagda yards. Just mångsidigheten tilltalar mig. Han kan springa på insidan, utsidan, skydda QBn och vara ett bra alternativ i pass spelet.  Han är bra på att läsa spelet, är sneaky-snabb och är avig i sin stil vilket gör honom svår att fånga in när han får ytor. Är Perriman och Williams vad vi hoppas på så kommer det finnas ytor.

Dessutom är Allen en schematisk fit för den offensiv Ravens vill spela, zone blocking-spelet är som gjort för en tålmodig one-cut springare som kan vänta ut öppningarna och sedan slinka igenom.  För att "Buck" ska kunna bli en #1 så får han jobba en del med tekniken och benstyrkan. Han måste bli lite starkare och distinktare och bättra på förmågan att ta sig vidare efter kontakt då han rätt ofta faller vid första kontakt, det leder till att han har en del - och 0 yard runs. Men han har potentialen och jag tror att han kommer kunna utvecklas i sin egen takt då Forsett och Taliaferro finns i laget.

Till dessa tre herrar så slänger man in Nick Boyle, TE,  och Darren Waller, WR . Två stor pjäser som erbjuder bredd i Boyles fall och svårhanterad spets i Wallers fall.  Att kunna använda sig av Waller 6´6 och 240lbs i red zone kommer verkligen vara en mardröms matchning för en stackars försvarare. Tänk hur Saints använde Jimmy Graham i red zone mot Ravens i november, en kort snabb pass som han fick hoppa upp och plocka ned med en chanslös Will Hill bredvid sig resluterade två gånger i Saints TD. Så kan man, i den bästa av världar, använda Waller och dennes längd. Nu är det inte säkert att Waller klarar av att ta en plats i den slutgiltiga truppen då konkurrensen är hård på receivers, men jag gillar att man ger en sådan spelare chansen.

När det gäller Nick Boyle så tror jag att man är livrädd för att hamna i de två senaste årens TE-situation där man fått slänga in spelare av väldigt låg kvalitet då skador har skickat kvalitén till läktaren. Boyle är också en spelare som har sin förtjänst i storleken  och har kan förmodligen peta ned Crockett Gillmore på depth charten då han är en mer komplett TE än Crockett. Men att ha tre unga och talangfulla tight ends i truppen är verkligen skönt.

Överlag så ser jag att offensiven fyllde på de hål som fanns och det gjordes genom att förbättra positionen på i spets men också på bredden. Så vida inte Flacco går sönder så tror jag att offensiven kommer se minst lika bra ut under 2015.

Defensiven är väl där som många har sina synpunkter på draften och vi börjar avhandla det.Det var ju i secondaryt det var tänkt att vi skulle drafta oss bättre!

Men, jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. Hade Jimmy Smith varit hel hela förra säsongen så hade inte behovet setts som ett måste. Jimmy, Lardarius Webb och Will Hill 0 matcher tillsammans under 2014, hade de tre varit hela under 16 matcher så hade secondaryt varit rätt stabilt tror jag. Fortfarande skadekänsligt, men det är alla lagdelar.  Nu har Ravens tagit in Kendrick Lewis på FA och det tycker jag är en uppgradering från Darian Stewart. Lewis och Hill på safety med Elam och Terrence Brook bakom och Smith och Webb på CB med Asa Jackson och Rashaan Melvin som backups, helt okej om ni frågar mig. 

Till dessa lägger vi in jokern Tray Walker som är ett spännande prospect som är en press corner vilket vi verkligen saknade under slutet av förra året. Alla minns väl matchen mot Chargers då Rivers bara passade ut på kanterna där våra CBs inte kunde spela press cover och då sjönk ned på säkerhetsavstånd för att inte bli brända och på så sätt flyttade Chargers bollen hur enkelt som helst utan att Ravens kunde svara. Samma visa i divisionsmatchen mot Patriots. 

Tray Walker är verkligen inte en färdig spelare och han kanske aldrig blir något heller, men 6´2 och en bra snabbhet och utomstående räckvidd gör att det är värt att ge honom en chans och tid. Det fanns fler CBs som Ravens kunde tagit istället för Walker, men att man väljer ett projekt istället för en "färdig" spelare tyder på att man a). Tror hårt på Walker och b). Inte ser secondaryt som ett problem om man har de skadade spelarna hela.

När det gäller de två picksen till vår front 7 så älskar jag dem verkligen. Två spelare som har en jättepotential och som är precis sådana som organisationen får sitt syre utav. Carl "Sneaky-quick mountain-man" Davis känns som en perfekt spelare att få in för att komplettera den främre trean och Pernell McPhee-kopian Za´Darius Smith är en spelare som hyllas från alla håll och kanter som ett verkligt fynd med ett högt tak som pass rusher. Kan dess två blomma ut som det är tänkt så har Ravens en väldigt ung och talangfull front på sitt försvar. Under 2015 kommer killarna få roteras in och utvecklas i lämplig takt, precis som Brandon Williams gjorde, precis som Pernell McPhee gjorde och precis som många andra defensiva spelare gjort genom åren. 

Att man gick mer offensivt i denna draft är delvis brädans förtjänst men jag tror också att man har haft en förståelse för att det är där som bredden har saknats.  Många av spelarna man valde är spelare som kommer behöva lite tid på sig för att verkligen kunna bidra och ett par spelare är rena chansningar som man hoppas ska knyta sina spetsegenskaper samman och bli kvalitetsspelare. Tycker det är en bra filosofi och det är när man träffar på chansningarna som laget verkligen blir att räkna med, exempelvis så som Seahawks gjort med Wilson och Sherman som ju var mellanrundsval med rätt egenskaper.

Jag ser det som en draft som får betyget A initialt. Ravens hade en sen position i rundorna men kom ur draften med mycket kvalitet och jag tycker de tre första valen var spelare som samtliga kunde gå mellan 25 och 45 utan att någon hade höjt nämnvärt på ögonbrynen. När man utvärderar denna draft klass om något år så tror jag att minst 3 spelare kommer vara ordinarie starters och jag skulle inte bli förvånad om det var 4 eller 5 som är det.