Det blev en blytung förlust mot Bengals igår med 27-24. Personligen så struntade jag i att vi fått ett timme extra för att följa de sena matcherna utan jag gick och la mig. Jag erkänner villigt att jag är en dålig förlorare och att jag såhär dagen efter är på väldigt dåligt humör, märks det för mycket i texten så ber jag om ursäkt.

 

Känslan jag tog med mig till sängs var att det är en förlust som kommer vara brutal när vi summerar 2014. När jag vaknade i morse så var det samma känsla,  det här kommer vi få äta upp.  

 

Ravens gick från contenders till pretenders,  vi kan spöa alla de sämre lagen men när vi möter ett jämnbördigt/bättre låg så åker vi på pumpen. Det är en egenskap som tidigare upplagor av Ravens varit bra på,  stänga ned motståndet i dem där sista driven så att poängvågskålen hamnar på lila sida när klockan rinner ut. Nu känns det som att man ofta viker ned sig och bjuder motståndare  på en chans till, vilket bättre låg såklart tar tillvara på. Ledning med 24-20 ,Bengals med bollen på sin egen 20 yardslinje och 3 och 10 med 3 minuter kvar,  då ska inte Dalton få kasta en 45 yards pass. 

 

Matchen var en nervig historia där inget av lagen gjorde någon större match.  Men det är ju så det brukare se ut,  jämna och täta matcher där skönspelet läggs åt sidan. För Baltimores del så vart det ryckigt på grund av alla skador.  Jimmy Smith klev av redan efter 5 minuter,  återkom inte. Timmy Jernigan klev också av. Osemele, Yanda och Monroe klev alla av vid olika tillfällen,  vilket rörde om i den offensiva linjen. Michael Campanaro klev fram ordentligt i den första kvarten,  sen klev han av med en lårskada och Torrey Smith fick en smäll mot huvudet och undersöktes för det i omklädningsrummet innan han återkom. Torrey hade förövrigt 0 fångade bollar i matchen. 

 

Avsaknaden av Owen Daniels var stor och det märktes att Flacco saknade sitt favorit alternativ i form av en säker tight end. Anfallet hittade aldrig riktigt rytmen och lämnar en hel del att önska. Forsett och Taliaferro får godkänt, resten måste vara bättre. 

 

Redzone försvaret hade problem och Bengals 3 touchdowns var samtliga av rugbykaraktär,  vilket Ravens inte kunde försvara sig mot. Man tillät Andy Säkring att QB -sneaka två touchdowns, det känns inte alls bra.  

 

Förlusten betyder att Bengals tar över täten i divisionen och att Ravens förlorat bägge mötena med tigrar i år, det hör inte till vanligheten. Nästa vecka väntar Steelers borta,  ett Steelers som ser ut att ha hitta sin sedvanliga slutet på säsongen form. Big Ben hade i gårdagens möte en fullständig  uppvisning  när Colts besegrades och ska Ravens ha en sportmössa i den matchen så krävs det att man höjer sig markant, så upp till bevis. Men nu sörjer vi denna förlust innan vi oroar oss för nästa. 

 

 

Tre plus. 

 

1. Defensiven - I varje jämn match så ser defensiven till att ge oss lägen till vinst,  så även idag.  Men två turnovers i fjärde kvarten så såg det ut som att man gjort tillräckligt för en seger. Det är starkt att plocka fram sådana spel när det behövs. Mosley och Ngata gjorde väldigt bra insatser matchen igenom. 

 

2. Lorenzo Taliaferro - Bernard Pierce var äntligen (!?) healthy scratch och det innebar att Taliaferro fick chansen som back up till Forsett och bollen. vid fler tillfällen.  Hur svarade rookien på detta?  Jo med två touchdowns. Han var dessutom den med flest receiving yards med sina 42.

 

3. Justin Tucker - Ligans kanske bästa kicker var felfri i denna match.  Han är så trygg även på långa avstånd och gör alltid det han ska.  När man ser hur andra lag haft problem med sina kickers så är man äner tacksam över att ha Tucker.

 

Tre minus. 

 

1. Secondaryt - När Jimmy Smith klev av så innebär det att Dominique Franks klev in.  Han hade en värdelös dag.  Alla stora spel som Bengals lyckades med kom tack vare misstag av defensiva spelare.  Elam missade tackling på Sanu vid första driven för Bengals,  ledde till en 47 yards gain och sedermera  en TD.  Franks kunde aldrig hamna på rätt sida om sin receiver och där hamnade bollarna ofta när Bengals behövde yards. På sista driven så sprang Brooks och Franks och tittade på Sanu, Sanu tittade på bollen och plockade ned en 3-10 Down för närmare 45 yards.  Ledde till den avgörande TDn. Secondaryt sårar detta lag väldigt ofta. Franks kam skickas iväg då han inte gör någon nytta alls. 

 

2. Passpelet - Ja,  det blir ju Joe Flacco som får skulden när det inte fungerar,  och visst, de två interceptionsen var horribla. Men i en sån här match får inte Torrey hamna på 0 fångade bollar,  Smith SR får inte vara en non -factor ( Pass interferencen på slutet är en tvistefråga men dömt är dömt). Bengals har haft problem med sitt passförsvar,  det lyckades inte Ravens utnyttja. 

 

3. Skadorna - En förlust kostar men en förlust fylld med skador kostar mer.  Det är bara att hoppas att Jimmy Smith,  Yanda, Osemele,  Monroe, Torrey Smith,  Timmy Jernigan och alla andra kan komma hela och rena till nästa helg då Steelers väntar i Pittsburgh. Truppen är rätt sargad,  speciellt på bägge linjerna.